Gräsänka

Varför är det bra att vara ifrån den man älskar? Tydligen ska det vara nyttigt. Man FÅR länga efter varandra. Vad är det som ska vara nyttigt? Om man vet att man kan klara sig själv om man måste, om man vet att man älskar, om man redan tycker att man har en massa tid för sig själv. Jag bara undrar...

Att det är nyttigt att vara ifrån varandra låter ungefär lika onödigt som när mamma sa till mig när jag var lite att man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt. Absurdumets logik?

En gammal man lämnade jordelivet.
Han kom till ett ställe där det fanns en man som sa till honom:
-Här kan du få precis allt du någonsin velat ha.
Mannen tyckte att det lät underbart och önskade det ena efter det andra.
Efter ett tag började han dock tröttna på att få exakt det han ville ha jämt.
Han frågade mannen som han tidigare träffat:
-Vad är meningen med allt detta? Det blir så långtråkigt, jag kunde lika gärna hamnat i helvetet.
Då svarar mannen:
-Var tror du att du är då?

Sjöelefant

Jag älskar att guppa omkring i vattnet. Tycker om att kunna röra mig på vattengympan. I vatten känner jag mig som hemma!

Graviditet som ursäkt för shopping

Ju mer höst det börjar bli och ju tjockare jag blir ju mindre av mina vanliga kläder får jag på mig. Allt från skor, tröjor och jackor är för litet!
Alltså borde det vara dags för storshopping. Speciellt om jag inte ska gå och se ut som en uppstoppad korv med en tröja som rullar upp sig och slutar strax över midjan, byxor som sitter som en extra skinn över valkarna, skor som har spruckit för att de egentligen är för små och till det en jacka som definitivt inte går att stänga.

Nja.. shopping drar mig inte speciellt mycket. Vill inte köpa massa kläder som passar nu som absolut inte FÅR passa om ett år. Då är kanske risken stor att jag boar in mig så i dem att jag helt enkelt behåller min större kroppshydda.

Hellre vill jag köpa och fixa grejer till bebben.

Blev dock tvungen att köpa ett par nya skor. Stora och sköna, riktiga mammaskor!

Historien om hur världen kan rasa ihop av en skitsak

Jag och D njuter av att ha kunnat smita ifrån jobbet lite tidigare. Att solen värmer ansiktet och tanken på vad som finns inuti min mage.

På språng som vi båda är har vi bestämt oss för att köpa lite thaimat. Vi har precis varit inne och beställt och ställer oss ute vid bilen för att vänta. Allt är underbart, livet är underbart! Maten är klar och vi går in och betalar. När vi kommer förbi hörnet ser vi en djävul! Han har precis lagt en fet bot på vår bil. Vi har alltså varit borta max 4 minuter. Helt säkra på att vi stod på en 15 minuters parkering. Men tydligen, vi stod någon meter från den.

Min värld rämmar. Helt plötsligt är det bara svart. Ledsen, arg och ännu mer ledsen. Allt på grund av en sak som egentligen inte har någon betydelse i det långa loppet. Men det har betydelse just där och då.

Summa summarium. Tankar på hur jag skulle klara av en riktig kris kommer. Jag vet inte, jag kan bara hoppas att den inte kommer.

Död eller levande

Idag är jag så fruktansvärt trött. Känner mig som en klubbad säl. Orkar inte göra de saker jag egentligen måste göra på jobbet, vill bara sova sova sova.

Någonstans vet jag att jag borde ta det lugnare innan det blir för sent. Att jag inte orkar hålla på som tidigare. Trots det blir det ofta svart eller vitt för mig.

Ute skiner en underbar sol men orkar inte ta mig upp ur soffan som jag har däckat i efter jag kom hem från jobbet.

Vill sova sådär lagom fram till jul ungefär!

Alla vet bäst

Många har kommentarer på allt.
Kommentarer om att min mage är stor.
Min mage är liten.
Hur länge jag kommer att vara föräldrarledig.
Hur länge jag borde vara hemma med barnet.
Hur jag ska bo för att barnet ska må bra.
Vilka kläder barnet ska ha.
Hur mycket barnet bör vara med sin mamma.
Hur mycket barnet bör vara med sin pappa.
Hur jag bör uppträda under min graviditet.
Vad jag inte bör göra under min graviditet.

Att det är min graviditet och mitt och D:s barn verkar de flesta ha glömt!

Tur till IKEA

Vad gör man inte en regnig lördag?
Jo tjatar på sin älskade att få åka en tur till IKEA. Bara få gå och titta, känna och lukta lite på alla söta babysaker.

Så får jag höra det. D ger mig en "komplimang".
-"Du är fin du, det ser ut som du har en blandning mellan en ölmage och en bebismage".

Hmm... En sak är säker, IKEA får den bästa att praktisera fullkomlig ärlighet.

Yesterday all my troubles seem so far away

Mina hormoner rusar i kroppen. Ena dagen är jag superman medan jag dagen efter är en grinande PMS-kärring. (För övrigt, se min liknelse. SuperMAN = Bra. PMS-KÄRRING = Dåligt. Manligt och kvinnligt? FY!)

Från att sitta på en tron vid en rosenbeströd väg med folk hyllandes vid kanterna ena dagen till att leva i helvetets skäreld med onda varelser med horn vid min sida dagen därpå.

Hur kan jag med att inte bara vara överlycklig? Herregud jag har ju världens finaste bebis i magen! En liten liten person som jag tom känner röra på sig med regelbundenhet nu. Kanske är det min själviskhet som lyser igenom?!

Det är mig det är synd om! Efter att ha tränat igår var jag jätteglad. Ett underbart pass! Men glädjen varade bara tills kvällen då jag fick mer och mer ont i ryggslut och backen. Känslan har jag haft förut och nu misstänker jag starkt att det är foglossning. Hela natten låg jag och gnydde. Som jag inte tyckte att jag var begränsad förrut.

D har det inte lätt. Jag förväntar mig det omöjliga. Inte bara guld och gröna skogar utan blir också besviken varje gång han inte också kan läsa mina tankar. Varför är han inte släkt med Joe Labero?

Idag tröttnade jag på min fåfänga förhoppning om att någon ska tillgodose mina överflödiga behov och köpte en stor bukett blommor till mig själv. Nu står den på bordet och liljorna sprider en fantastisk doft i rummet.

För många år sedan sa en klasskompis till mig att hon var säker på att jag var manodepressiv. Hon skulle se mig idag... Det är jag och vädret det. Varannan dag!